Flickan i Auschwitz

Sören Sommelius jobbar på Helsingborgs dagblad och en tjej vid namn Katja ringer och säger att hon är redo att berätta hennes historia under krigsåren.

Under några års tid träffas dom en gång i veckan och skriver ner hennes historia.

Katja föddes till tvångsarbetare. Nu är hon 16 år och på rymmen från en Österrikisk bongård, där tvingades hon jobba ett år utan lön, dålig mat och illa behandlad. När Katja och hennes väninna tagit sig till tågstationen och ska rymma hem kliver de på fel tåg. De klev på det tåg som skulle till Warszawa. En soldat märkte att de två flickorna var polskor så Katja och Janina blev inspärrade på stationen i Lins. Nu väntar det henne fem hemska år i tre olika koncentrationsläger. Flickorna skickas till tåget som går till Auschwitz.

Därefter fick hon byta läger till Birkenau, hon kom dit den tredje mars 1941 och där satt hon till 1944. Katja fick numret 74111 tatuerat på armen, hennes hår rakades och hon fick ha på sig en randig gammal fångdräkt. Hon delade säng med 7-8 personer. I lägret var hennes första jobb att tömma latrin tunnorna.

Efter 3 år i Birkenau flyttades hon till ett annat läger som låg precis bredvid en ammunitionsfabrik. Där fick hon jobba med 600 andra tvångsarbetande kvinnor, hon fick endast mat en gång per dag. Fångarna fattade att något höll på hände i kriget. Katja trodde att detta var krigets sista dagar, men hon hade fel.

En dag blev hon transporterad till det värsta lägret, Ravensbrück. Hon fick bo i en kvinnobarack, där skedde det fruktansvärda experiment. En gång råkade hon se in i en av "operations salarna", i salen stod det ett stort bort med en hel uppsättning av knivar och olika sorters sågar borrar mm. Det låg en död kvinna fastbunden på en brits, hennes bål och mage var uppsprättade och inälvorna var utslitna. På en annan kvinna i rummet hade hennes ben och armar sågats av.

Trots allt tyckte Katja att Ravensbrück var lite bättre än de andra lägren, maten och sängarna var bättre, hon fick till och med en tunn madrass att sova på.

I början av 1945 fördes hon tillbaka till Auschwitz, och där sätts hon på ett tåg som är på väg till Sverige, mot friheten. Hon kommer till Malmö när hon är 20 år, efter 5 år i kriget i Europa. I Sverige blev hon väl omhändertagen av läkare, Sverige är Katjas nya hemland. Ett par veckor efter Katjas ankomst till Malmö tar Hitler självmord. Katja bosätter sig i Hässleholm där hon till en början bor på en kyrkskola. Hon gifter sig med en man vid namn Sture och de får tre flickor tillsammans. När Katja var 25 år träffade hon sin mamma igen efter 9 år, senare dör mamman av hjärnblödning.

Katja fick 18 785 kr i skadestånd,

 men pengarna kommer aldrig sudda bort

 hennes minnen från hennes förlorade ungdom.

Emma Blom 9c