Atomkärnan består av protoner och neutroner.

Elektronerna kretar kring atomkärnan.

Ju längre ut från kärnan elektronen kretsar, desto större är atomens energi.

Elektronen hoppar till en bana längre ut när energi tillförs, när elektronen faller tillbaka avger atomen energi, då bildas en ljusblixt (en foton).

konturnerligt spektrum: Ljuset kommer från en glödlampa eller något som brinner blir det ett konturnerlig spektrum. Då flyter färgerna ihop, (t.ex. som på regnbågen)

Linje spektrum: om ljuset kommer från en gas får man ett linje spektrum.

Då ser man endast enstaka färger med stark kant.

Men en spektrometer kan man ta reda på vilket ämne en viss ljuskälla innehåller.

Atom nummer: antalet protoner i kärnan.

Masstal: antalet protoner+antalet neutroner.

Eftersom atomnumret är 2 finns det 2 protoner i kärnan, och då finns det 2 neutroner i kärnan också. ( för atomnumret-masstalet = 2)

Ovan visas väteatomen. Väteatomen har en proton i sin kärna. Grundämnet kommer att vara väte även om antalet neutroner varierar i dess kärna. Det normala är att väte inte har någon neutron alls. När ett grundämne kan ha olika antal neutroner i sin kärna säger man att de olika varianterna är isotoper av grundämnet.

Det var Henri Becquerel som upptäckte osynlig strålning (radio aktivitet).                                                  
Makarna Marie & Pierre Curie som upptäckte ämnet radium.

Sammanfattning.

• Atomkärnan består av protoner och neutroner.
• En elektron kan bara kretsa i vissa bestämda banor kring kärnan.
• När en atom tillförs energi, flyttas vissa av elektronerna till banor som ligger längre ut från kärnan. När elektronerna återgår till sina inre, normala banor, utsänder atomerna ljus. Ljusets färg beror på mellan vilka banor elektronerna "faller"
• Infraröd och ultraviolett strålning kan vi inte se. Rött ljus har längre våglängd är blått ljus.
• Atomnumret = antalet protoner i kärnan
• Masstalet = antalet protoner + antalet neutroner.
• Olika isotoper av ett grundämne skiljer sig åt genom att de har olika antal neutroner i kärnan.
• Alfa/beta/gammastrålning och röntgenstrålning är exempel på joniserande strålning.
• Ett GM-rör används för att mäta strålningen från radioaktiva ämnen.
• Med halveringstiden för ett radioaktivt ämne menar man den tid det tar innan hälften av alla atomkärnorna i ämnet sönderfallit.
• Med kol-14 metoden kan man bestämma åldern på mycket gamla föremål av organiskt material.
• Fission innebär att en kärna klyvs.
• Fusion innebär att två atomkärnor "slås samman" så att en tyngre kärna bildas.